Jag har en patient som pratar mycket om att han "är i norrland då och då" så det är ett himla besvär att få ihop tider för återbesök på mottagningen. Då vi snackat lite mer framgår det att han menar Gävle. Sen har jag skogshuggarn från Piteå som slant med yxan och kapade ett par av sina fingrar istället för vedstocken, han tar på sig shortsen när han passerar Ö-vik. Själv får jag blandade kommenatarer när jag säger att jag ska åka hem till norrland (Timrå). En del fnyser och menar att jag är något av en norrlänningswannabe, andra undrar om jag inte är klok som ska åka så långt bara över en helg.
Nåväl, upp till den enskilde att dömma, nu är jag hemma och har precis smaskat i mig en banan och en kopp te. Mor och far har den enligt mig ologiska vanan att starta dagen med kaffe och kaka på sängen, så när frukosten dukas fram runt kl 10 ligger jag på golvet och vrider mig i hungerskramper och hallucinerar om fil och havregryn. Därav bananen.
Om några timmar ska jag, mamma och pappa ut på en riktig långtur, ca 25km skulle jag tro att det blir. Har inte riktigt koll på hur slingan går som mamma sett ut, men jag vet att den kommer bjuda på åtskilliga höjdmetrar, fantastiska stigar, vackra vyer och varierande natur - allt genom ett frostbitet landskap. Jodå, här stannar kvicksilvret under nollan och hoppet om en vit jul lever =) Och ni, i dessa tider av smältande glaciärer - kan inte frostgränsen få vara den inofficiella gränsdragningen för vad vi kallar norrland?
Nåväl, upp till den enskilde att dömma, nu är jag hemma och har precis smaskat i mig en banan och en kopp te. Mor och far har den enligt mig ologiska vanan att starta dagen med kaffe och kaka på sängen, så när frukosten dukas fram runt kl 10 ligger jag på golvet och vrider mig i hungerskramper och hallucinerar om fil och havregryn. Därav bananen.
Om några timmar ska jag, mamma och pappa ut på en riktig långtur, ca 25km skulle jag tro att det blir. Har inte riktigt koll på hur slingan går som mamma sett ut, men jag vet att den kommer bjuda på åtskilliga höjdmetrar, fantastiska stigar, vackra vyer och varierande natur - allt genom ett frostbitet landskap. Jodå, här stannar kvicksilvret under nollan och hoppet om en vit jul lever =) Och ni, i dessa tider av smältande glaciärer - kan inte frostgränsen få vara den inofficiella gränsdragningen för vad vi kallar norrland?
Bild tagen från en löprunda här hemma julafton förra året
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar