fredag 26 mars 2010

Respekt för distanser

Med jämna mellanrum blir jag rejält skrämd inför tanken på vad givit mig på när jag anmälde mig till Swiss Alpine. Idag tex, först sprang jag till jobbet ca 1 mil och sex timmer senare efter jobbet sprang jag ca 27km till. Totalt runt 37km alltså, och det tog mig 3h och 50min. Målet var 4 mil. Men jag tog tåget sista biten. Jag hade väldigt ont i knäna, och det kändes dumt att pressa den sista biten där jag dessutom visste att det var snömoddigt. Ville återhämta mig bra till Premiärmilen på söndag (som jag för övrigt anmälde mig till i tisdag när jag definitivt bestämde mig för att kasta in handduken för Ursviks Ultra).

Det är jobbigt att springa längre än 3mil! Mina långpass brukar ligga på runt 27-28km och det klarar jag fint utan större förberedelser och brukar återhämta mig bra på 1 dygn. Saken är den, att 28km är också jobbigt, jag är liksom väldigt nöjd efter ett sånt pass. Det gör att jag går runt och tycker att jag tränar bra och mycket och att jag kan springa långt och hej och hå vad bra det kommer gå i Alperna... tills jag tänker att nej, nu är det nog dags att testa lite längre distanser... HJÄLP! Det är en jäkla skillnad att springa 3 mil och springa 4 mil, för att inte snacka om 5, 6 och 7 mil. Musklerna kändes nog rätt bra idag, det var inte helt slut på energin heller. Nej, mina Akilleshälar sitter i knäna... hur jobbar man bort det? Jo, jag vet. Prehab-övningar, successiv progression, varierat underlag - Jag gör allt det här. Fast kanske inte tillräckligt? Antagligen inte..

Känner mig lite låg för tillfället. Mycket funderingar kring vad som händer med jobbet nu i höst när mitt vik går ut. Får jag förlängt? Heltid, deltid? Hur länge? Ska jag söka andra jobb?Det vill jag ju inte, jag tycker verkligen om mitt jobb på handkirurgen... Söka några kurser kanske? Det tar energi, efter 4 år på arbetsmarknaden är jag såååå trött på dessa eviga vikariat, den osäkerhet de medför. Löpningen brukar hjälpa mig ur sådana här tillstånd, men idag räckte det inte till. Jaja. Det löser sig.

1 kommentar:

  1. Tips för att skonsamt förlänga långpassen - promenadpauser! Mycket handlar om tid ute. Och på Swiss kommer vi behöva bra vandrarmuskler också, tänk 20 km stigning där det är kört att springa och man behöver vara stark i gången. Så det är inte fel att gå :-)

    Tråkigt att jobbet bara var vik, håller tummarna järnet att du får vara kvar!

    SvaraRadera