Livskvalité

För ett halvår sedan var jag skadad och var i princip beredd att ge min ena hand för att kunna springa. Jag satt på ett tåg mellan Eskilstuna och Stockholm 3h/dag och på AMS fanns ca 5 jobb för sjukgymnaster totalt i hela landet. Jag var rätt bitter och spottade efter alla löpare jag såg, det tärde på både mig och mitt förhållande att sitta och pendla och alltid planera, planera, planera för att få ihop träning, jobb och umgänge.

Idag sprang jag 800-metersintervaller på Zinken, pigg och smärtfri 5 dagar efter ett väl avklarat Lidingölopp. En lätt känning av gamla skadan som sakta, sakta ger med sig och lämnar mig ifred. Detta efter en uppvärmning längs Årstaviken på 5km som startades utanför Södersjukhuset - min arbetsplats sedan 1,5 månad. Väl hemma efter jobb och träning var Jens och tog emot innan ha begav sig ut på cykeltur. Klockan var då strax efter kl 18. I helgen ska jag med en kompis på danskväll där vi går kurs i Lindy Hop (var ju tvungen att hitta på nått mer än löpning nu när jag har så mkt tid över =) och nästa helg gör jag förhoppningsvis ultradebut i SUM.

Som jag njuter av livet. Det krävs inget extraordinärt, lite flyt i vardagen räcker så långt, så långt

Puss och kram!